Övrig information:

Sveriges nordligaste och också Jämtlands enda kända runsten men en av 4 kända runinskrifter.

Information citerat från Riksantikvarieämbetet:

 

Frösöstenen uppmärksammades tidigt av fornforskarna. Redan 1643 avbildades den i en i Köpenhamn utgiven bok om runstenar, och ytterligare två teckningar från 1600-talet är bevarade. Det är med hjälp av dessa teckningar som man kunnat göra de kompletteringar av texten som står inom parentes i translittereringen ovan. Frösöstenen finns utmärkt på en lantmäterikarta från 1646 och står då på Frösöns östligaste spets vid Östersundet eller Färjsundet som platsen också kallas. Runstenen har alltså rests på en viktig plats för samfärdseln mellan Frösön och fastlandet, där den kunnat ses och läsas av många.

Runstenen är en av de få som inte rests till minne av någon död anförvant. Inskriften säger heller inget om att ristningen skulle vara utförd till minne av resaren själv även om det ligger nära till hands att tro att samtiden ändå kunnat uppfattat det så. Det som väckt störst intresse är uppgiften att Gudfast låtit kristna Jämtland. Till detta finns bara en enda parallell i hela runmaterialet nämligen den sten som den danske kungen Harald Blåtand låtit resa i Jelling på Jylland. Där sägs bl.a. att Harald gjort danerna kristna. Östman är dock i motsats till kung Harald helt okänd från andra källor. Om han varit lokal småkung, lagman på tinget eller kanske kyrklig dignitär vet vi inget om. Intressant är också uppgiften att han låtit göra en bro. Sannolikt har Östmans bro sträckt sig över sundet till fastlandet, vilket måste ha varit ett imponerande byggnadsverk. Att bygga en bro betraktades som en from gärning, och i andra inskrifter sägs uttryckligen att bygget skett för någons själ. Även brobygget kan därför vara en del av Östmans kristningsverk.

Ornamnetiken, både rundjuret och korset, har stora likheter med de uppländska runstenarna. Man har särskilt påpekat likheterna mellan Frösöstenen och ristningar utförda av den i Uppland och Gästrikland verksamme Åsmund. De norska runstenarna har ett helt annat utseende. Under medeltiden hörde Jämtland politiskt till Norge men kyrkligt till Uppsala ärkestift. Man har ibland velat se Fröstenens uppländska drag som ett antydan om att missionsinitiativet skulle ha utgått därifrån.

Runskrift:

AustmowR : kUwfastAz : suN : litRAi...wiNoaukiRuAbRu : wisAuk : h...tkristNoeotaloNt : osbiuRNkiRwibRu : tRiuNRaist : auk : tsaiN : RuNoz : oisAz

Translitterering:

Austmoð (r) kuðfastarsun litrai(s).... (n)ðinoaukiruabruðisaukh (onli) tkristnoeotalont osbiurnkirðibru triunraista uktsainrunorðbisar

Svensk översättning:

Östman, Gudfasts son, lät resa denna sten och göra denna bro, och han lät kristna Jämtland. Åsbjörn gjorde bron. Tryn och Sten ristade dessa runor